Surprise fiske - glädje i alla vatten

Fiskeveckan

Fiskeveckan har varit ett begrepp för oss under lång tid. Vi startade 1980 med att fiska en vecka på våren i Bohuslän. Sedan dess har vi haft fiskeveckan som återkommande var år. Den har vid några tillfällen bytts ut mot Norgefiske en vecka men den har varit med som en semester och fiskevecka sedan 1980. Ibland har vi varit två båtar ibland tre och som mest har vi varit 9 båtar som fiskat ihop en vecka. Det har hänt många spännande och roliga saker under de här veckorna och allt kan jag inte berätta om. Men om jag ska plocka ut några händelser ur den långa skörden av fiskeveckor så tar jag några ganska nya.  Fiskeveckan som var 1997 tog jag som ett exempel i min förra bok ”Havsfiske med Surprise” så den lämnar vi och går på 2000 talet istället.

Bo Hall med torsk

 Stor torsk i famnen och en annan på väg upp på Blue Max

2008 fiskade vi som vanligt på Svenska kusten och hade ett ganska mediokert fiske runt Måseskär vilket gjorde att vi beslutade att byta område. Vi beslöt att ta oss söderut och satsa på en plats som kallades för hålorna och där förändrades vårt fiskeresultat totalt. Vi fick ett fantastiskt torskfiske med många stora fiskar. Det var första gången vi var där och vi fick dessutom chansen att fiska ihop med en annan båt BLUE MAX med Jan Kollberg vid rodret. En väldigt duktig skeppare och med en superkompetent besättning som bara radade upp stora torskar intill båten. Jag ska försöka återge lite av vad vi då gjorde under den dagens fiske.

Tidig morgon

På morgonen 04.00 lämnar vi naturhamnen i sydspetsen på Härön och ger oss ut mot det som kallas hålorna. Avståndet dit är ganska långt och tar oss 2,5  timmar att köra med Surprise. Vädret den här tidiga morgonen är helt perfekt och vi njuter av resan samtidigt som vi äter frukost och riggar våra utrustningar.  Väl framme vid hålorna ligger redan Blue Max  på plats och fiskar. Jag låter dem fiska färdigt sin drift samt ytterligare en drift, innan vi ger oss in i leken. Dels får jag ett svar på hur vi driver och dessutom  får vi se hur de fiskar ombord på BlueMax. Att bara kasta sig in i fisket när en annan båt redan ligger där över hotspotten är oförskämt så därför låter jag dem fiska och försöker se hur de gör för att påverka deras fiske så lite som möjligt. Att nu gå in och lägga båten still över den heta punkten skulle helt fördärva för dem och hindra dem från fortsatt fisk och så gör man bara inte. Även om det skulle vara lockande och garanterat ge ett väldigt bra resultat.  Men man tar alltid hänsyn till den som var först på platsen.  Killarna på Blue Max använder stora tunga pilkar som går rakt ner som en raket till botten. Det ger liten chans att pilken ska missa målet rakt under båten och man får direktträff på fisken. Djupet på platsen är ca:, 110 meter så fisket är relativt enkelt.

   Surprisetacklet med den stora blå chadfisken är vapnet för Stig denna dag.

Dax att starta fisket

Vid vår första drift över hålorna lägger jag Surprise 50 meter rakt bakom Blue Max, och när de kommer ner till botten med sina stor pilkar får de kontakt med stor torsk direkt. Fantastiskt! De står omgående med tre böjda spön samtidigt i båten. Härligt att se att det finns stor fisk kvar vid botten. Vi kan följa deras fighter upp mot ytan med sina stora torskar. För oss blir inte första driften som jag kopierade efter Blue Max någon hit. Hur vi än gör så har vi inte en enda kontakt med fisk vid botten. I nästa drift blir resultatet exakt det samma och grabbarna på Blue Max fortsätter att dra stora torskar medan vi blir helt utan.  

Jag inser då att Surprise ligger helt fel på ytan med tanke på de beten vi använder. Stig kör med ett Surprisetackel och en 400 grams tyngd att dra ner den stora blå chadfisken till botten med. Pelle har riggat med en 400 grams pilk med en stor upphängare ovanför.   Jag har inte släppt i mina grejor ännu, men har riggat med en ensam pilk och en mack i undersidan på den.

Lättare och långsammare fiske för oss.

Vi prickskjuter inte med 500 grams pilkar rakt ner utan vi använder lättare grejor om än bara 100 – 150 gram lättare men det ger en helt annan träffbild på botten än vad en ensam 500 grammare har. Så jag flyttar Surprise en bit mot öster i nästa drift och då kommer vi helt rätt med våra lite lättare pilkar och jiggar.  Nu startar ett torskfiske som är svårt att beskriva. Ordet fantastiskt är knappast en överdrift, och i var drift vi gör får vi stor fisk. Det börjar med att Stig krokar tag i en fin torsk och samtidigt drar det till i Pelles spö och båda står med fina torskar. Det går tungt för båda  och det är spännande att se vilken storlek det ska bli på fiskarna när de når ytan.  Något kilo under 10 på båda en grymt bra start. När fiskarna är uppe i båten ser jag att vi driver lite för fort för att hinna göra två släpp på samma drift. Även om båten driver sakta så är vi för långt från hotspoten som samlar fisken och det är lönlöst att fiska här. I nästa drift får även jag chansen att fiska. Det blir en mjukstart då min första torsk bara väger strax över 5 kg medan Stig och Pelle drar var sin på + 7 kg.  Nästa drift lägger jag mig ytterligare en bit mot öster för att söka nya bottnar att fiska av. Nu går Stig i en  

 stor torsk och intill står Pelle som även han drar i kroken i en stor fisk. En stunds riktigt tung fight ger Stig en torsk som lätt passerar 10 och närmar sig 15 kg på vågen. EN grym fisk med shadjiggen i munnen.  Pelles fisk är lika tung, men under fighten släpper den tyvärr halvvägs upp mot ytan, otur. Men när den släpper är han på 35 meters djup och där hugger det istället en stor gråsej.  Sejarna finns en tredjedel ner från ytan av det totala djupet, och i detta fallet på 35 meter djup.  Det är en stridbar fisk som kör runt under båten i vida svängar.  En bra kompensation för den förlorade torsken.

  Jag fick chansen att posera med en fullvuxen torsk.

Stor fisk igen

I nästa drift är det likadant och det blir stora fiskar hela tiden. Samma sak gäller för Blue Max som ligger lite framför oss och matchar tungt.  Nu kan jag också fiska mer avslappnat när jag vet hur jag ska lägga båten för att komma rätt till fisken. De stora torskarna är på hugget om vi bara träffar exakt på den lilla plats som bildar ett litet v på ekolodet. Nu får även jag en tung torsk som tar min lugnt fiskade pilk vid botten. Det blir en tung och spännande fight mot ytan och jublet blir stort när den ligger vid båtsidan och även jag kan säga att jag fått en vuxen torsk idag. Den passerar lätt både 10 och 15 kilo så den är definitivt vuxen. Fisket fortsätter under en timmas tid med fler och stora torskar som dunsar i däcket. Sedan skingras fisken vid botten och försvinner. Då passar vi på att ta matpaus och avslutar fisket för en stund. Blue Max tackar för sig och med båten fylld av stora torskar åker de in till Marstrand som är deras hemma hamn.  Vi lämnar området För att laga mat och ta hand om fisken som ska fileas och läggas på is.  Men först lagar vi middag med färsk stekt torsk. Inget kött i världen slår färsk stekt torsk.

Stig med en grym torsk från hålorna, fångad på en fritt svävande blå shadjigg.

En Dr Depth bild från hålorna som visar de olika djupen i området. Det grundaste är rött och det blir allt djupare ner mot blått som är det djupaste på bilden. Hålorna syns tydligt som en djup mörkblå avsats i mitten. Båten visas lite väster om hålorna just nu.

Eftermiddagshugget

   

När det gått 3 timmar är vi tillbaka och vi lyckas starta igång karusellen med stora fiskar en gång till. För att göra berättelsen kort så var det Stig som gjorde bästa resultatet på eftermiddags passet och han tog ytterligare en riktigt stor torsk på sin svävande blå shadjigg.  Det är härligt när chansen finns till stora fiskar. Det är inte lika många fiska igång nu på eftermiddagspasset men de som hugger är stora. Flera gånger har vi kontakt med riktiga tvärbromsare men de lyckas var gång slingra sig ur vårt grepp och lossa från kroken. När vi pratar om att de största klev av och vi bara fick upp de näst största så kan det vara idè att titta på hur stora fiskar som kom upp andra passet. Stigs sista var en klart vuxen fisk och får representera det fiskepassets motståndare.

En ekolodsbild som visar hur hålorna ser ut på ett vanligt ekolod med 6 graders  givarkon.I anslutning till den lilla svackan i mitten stod all fisken.

Stig med sin andra stora torsk från eftermiddagspasset. Den kunde inte heller låta bli en viktlöst svävande shadjigg strax över botten. En metod som vi kört med under 30 år och som brukar betala sig bra om det finns stor fisk i området.

FISKEVECKAN var ämnet och en kortis från en vecka alldeles nyss kommer här.

 

Skagenvraken för stor torsk

Vi lämnar Svenska kusten och kör ut i sydvästlig riktning. Förbi det som är hålorna som jag beskrev tidigare och ut så långt att vi hamnar nord Danska Skagen. Här ska vi fiska på vraken som brukar hålla stora torsk på våren i skarven maj –juni. Det har varit rejält blåsigt under en tid men nu har det lugnat sig och vi åker på ett nästan blankt hav. 

     

Väl framme utanför Skagen provar vi ett väldigt litet vrak, som gett fin fisk tidigare. Det ligger intill ett större vrak så det skulle kunna vara en liten del som trillat av när det sjönk. Var det dessutom under kriget kan det ju vara minsprängt och då kan det fallit vrakdelar långt från huvudvraket. Att fiska på det stora vraket ger fisk men oftast ger det fler bottennapp och förlorade pilkar än stor fisk. Vi föredrar istället att fiska på den lilla delen som är betydligt snällare mot redskapen och oftast ger större fisk.

Redan vid första släppet har vi stor torsk på kroken. Det är fiskar som har kraften nog att hålla emot så mycket att man tror man fastnat i vraket. Men det är fisk och kampen upp mot ytan blir både tuff och spännande. Stig fiskar med ett Surprisetackel och en schad jigg och Andreas fiskar med en 450grams pilk och en röd gummimakk under den. Jag har ännu inte fiskat idag då jag får köra båten då det är en lite enveten ström som tar Surprise mot nordost lite för fort om jag inte backar mot strömmen. Gör jag bara rätt får vi en väldigt  långsam drift som jag helt kan stoppa om jag ökar varvtalet lite på motorn. Men det kräver att jag styr båten hela tiden. Men det blir ju stor fisk till grabbarna som fiskar istället, och då är ju allt bra. Att komma rätt på 110 meters djup med tacklen kräver en del trixande med båten. Jag får köra på både plotter och ekolod för att orientera mig så vi ligger rätt. Torskarna är ganska stora som kommer upp men bara ett fåtal är över den magiska gränsen, 10 kg.

När vi legat på samma vrak under en längre tid går fisket ner och fisken skingras vid botten. Dessutom tro vi att fisken avstår från att äta då huggperioden tar slut. Så vi byter vrak och åker iväg en bit till ett som är en meter högt och lätt att se på ekolodet.  Här får vi fiska med ordning då det ligger ett nät intill vraket och den ena nätvakaren ligger bara några meter från oss. Men vraket är fritt och fiskbart för oss. Att träffa med tacklen i det lilla vraket börjar att bli svårt då även sydvinden börjat att ta i ökar till 8 m/s och det drar båten med norr om jag inte backar rejält med motorn. Stig och Andreas står klara med spöt i hand när jag lägger upp Surprise rakt på vraket. Först ner är Andreas med sin ensamma pilk som går som en torped till botten. Ett lyft och så är det bom stopp , men det är fisk och nu startar en tuff fight. Stig som just kommit ner gör ett lyft sedan har även han en stor fisk på kroken. Vilket fiske, två man som samtidigt står med böjda spön och kämpar mot tunga fiskar. När de väl kommer upp till ytan visar det sig att båda torskarna är på rätt sida om gränsen. Dessutom långt förbi gränsen. Så ska en slipsten dras!

Efter detta fortsätter vårt fantastiska fiske och vi får turas om att köra båten så även jag får fiska en stund. Det blir fler stora fiskar och innan vi slutar har vi alla fått torskar som passerat både 10 och 15 kilo. Dessa dagar är det gott att vara på sjön med sina bästa vänner.

  Här har vi fått famnen full av stora torskar Ingen psserade 20 kg men det var på snudden.

FISKEVECKAN 2014

Denna gång valde vi att fiska med Linus på Peuqod som ville göra en testtur på djupare vatten med start på 10 gradarn syd Langesund. Det var en chansning och visade sig hålla i några timmar innan fisket avbröts av ett för hårt väder.

Andreas fina lubb får spegla fisket på djupet där några fina lubbar och en del Blåkexor blev fångade.

Vi fiskade för ankar på 10 gradarn på djup mellan 300 och 460 meter. Det kan bli lite långsamt om det inte hugger men problemet var istället att det högg för ofta. Men det var  hela tiden små blåkexor som med sina små rakbladsvassa tänder skar bitar av våra fina fileer och snodde  agnet bit för bit, utan att vi kände det. Att fortsätta fiska på 400 meters djup och inte veta om jag har något agn kvar på kroken är ju ingen bra ide. Så ibland fiskade vi med stor osäkerhet,  om det var agn kvar på krokarna eller inte. När man så vevade upp all linan för att kontrollera var det oftast tomt på krokarna.  Då var det bara att agna på med nya fileer eller hela fiskar för att utman de stora långorna och lubbarna på duell.

 

Vädret som man brukar vara beroende av så långt från land fungerade som en karusell och svängde mellan mycket och mer vind  när vi var på 10 gradarn. Var det inte blåst blev det regn eller stundtals båda samtidigt. Att flytta söderut mot lugnare väder blev då en räddning för oss. så vi styrde stäven mot Bratten för att prova där.  

Fisket på Bratten var även det färgat av den tuffa vinden som varit det senaste dygnet. Men det gav ifrån sig några trevliga fiskar.  Iform av lubb och sej.

 En lubb nyss uppkommen från 300 meters djup gav en trevlig bild. Ett forntidsdjur med glöd i blicken.

Under djupfisket på 10 gradarn brukar det komma upp stora långor men dessa lyste med sin frånvaro denna resan. Inte ens en 10 kilos fick vi att ta våra agn.

En blåkexa har tagit Stigs krok på 450 meters djup. Man känner nappen från fisken som sliter i agnen men inser att det är en liten mini haj som man helst hade velat slippa just då. Men det är en stor fisk  om man tittar på vikten mot rekordtabellerna. Så den får vara med på en bild.

Vraken nord Skagen nästa anhalt

 

Vi bytte rent geografiskt mellan några platser under veckan och flyttade oss ända ner till Skagen på Danmarks norra spets. Där bjöds det istället på bleka, sej och torskfiske.

Torsk och sejfisket  var väl knappast i toppklass nord Skagen men ej heller ett bottennapp. Några hyggliga torskar fick vi i alla fall så Stig har något att hålla upp inför kameran. Men att fiska i 1,5 - 3 knops ström som det var ibland gjorde det svårt att träffa vraket med tacklen.

Sejfisket var likadant och de riktigt stora sejarna lyste med sin frånvaro. En hygglig dubblée av sejar i skaplig storlek satte fiskeivern i brand innan jag insåg att det var två istället för en.   Fler turer är att vänta i framtiden och då fyller jag på med mer under rubriken Fiskeveckan.

 Riple chaden i munnen på sejen är ett bete som har tagit många fina sejar.